Det är inte ofta jag deppar, men när det väl händer att jag blir blue så är det kvällstid. Varför är det så? Läpparna vill inte le, ögonen känns tunga och suckarna tycks bara avlösa varandra.
Totalt onödigt egentligen. Varför deppa? Visst, jag kan komma på flera tråkiga saker att deppa över, men samtidigt kan jag se ännu fler bra saker. Så varför deppa?
"Kasta alla era bekymmer på mig", säger Jesus.
Mitt problem är bara att jag gärna håller kvar en tråd så att jag kan fortsätta grubbla och älta istället för att släppa och lita på att det ornar sig.
Skärpning på mig!
Nu blir det kaffe och mazarin, vem kan deppa då?
Kaffe och mazarin låter som en bra medicin! Svårt att låta bli att hamna i ett neråt-mood ibland... Det är bara det där trixet att ta sig därifrån och försöka smitta så få människor som möjligt längs vägen.
SvaraRaderaJag tror att det måste bli så där ibland. Hjärnan liksom hakar upp sig. Men det hjälper ju om man ser något mönster, så blir det lättare att tänka att det går över! Jag brukar ha mer morgondepp jag...
SvaraRaderaKRAM!!