Ylle - bröllopsdagen

Idag firar vi bröllopsdag.
7 år har vi nu varit gifta.
Det kallas tydligen Yllebröllop.
Känns varmt och bra :-)
Vi firade med snabbmakaroner och baconsås - det är kärlek tycker jag! :-)
Sommaren då jag gifte mig jobbade jag som undersköterska på en sjukhusavdelning. En i personalen (ja säkert flera, men bara en sa något) var så förundrad över hur jag kunde tänka mig att gifta mig med en man som jag inte hade bott med.
"Men tänk om han snarkar! eller aldrig sätter fast korken på tandkrämstuben?!"

Idag kan jag ärligt säga att jag inte vet om Johannes snarkar för jag somnar alltid före ;-)
Men tandkrämskorken är då alltid på, på morgonen :-)

Under talen på vår bröllopsmiddag var det mest omtalade rådet KOMMUNIKATION.
Och tänk så rätt de hade.
Man måste prata. Om viktiga saker och strunt saker.

Och skratta! Och det gör vi!
Vi har samma knasiga humor :-)

Sen har vi olika sidor ocskå och det måste man få ha.

Under våra år tillsammans har vi fått två härligt busiga barn.
Jag är så tacksam.

Ser fram emot Guldbröllopsdagen - 50 år

Söndagsmiddag på lördag

Idag blir det porterstek (älg )med pressad potatis och sallad.
Det är en favorit bland favoriter!

En trist tisdag

http://www.folkbladet.nu/318679/villabrand


För drygt 5 år sedan brann mitt föräldrahem ner.
I tisdags brann svärföräldrarnas stugförråd ner till grunden,
och deras stora, fina stuga blev både brand- och vattenskadad.

Är tacksam för att ingen skadade sig.

En väg

Just nu läser jag en bok som heter "Fler glimtar av nästa liv". Den tar upp 25 människors egna berättelser av deras nära döden upplevelser. De har alla dött under en kort tid och upplevt livet efter döden och sedan kommit tillbaks. Den är väldigt läsvärd.

Nu under semestertiden, särskilt, så lever vi med en vilja av att den aldrig ska ta slut. Man umgås med sina nära och kära. Man reser och slappar. Gör allt som man vill. Härligt.
Det är kanske inte nu som man funderar över vad som händer när livet tar slut. Men för många så tar faktiskt livet slut. Olyckor och sjukdom kommer alltid oanmält och olämpligt.

Jag tror på ett liv efter döden och jag tror att alla kan komma till himlen.
MEN jag tror också att det bara finns EN väg dit. Genom Jesus.
Han är den enda vägen.
För att komma till himlen måste man tro på Jesus. Att han faktiskt kom till jorden, dog för våra synder och återuppstod på tredje dagen.

Jesus har inte alltid varit en del av mitt liv.
Jag vände honom ryggen under en lång tid.
När jag sedan valde att släppa in honom i mitt liv på allvar så har jag aldrig ångrat det.

Låt inte andras handlingar göra att du stänger dörren till Jesus.
För du stänger dörren till himlen för evigt.
Evigt är en lång tid.

Vår fina Felicia

I lördags hände det. En mardröm tog sig in mitt på eftermiddagens lugna ro. Jag och barnen var hemma hos mamma och pappa. Jag skulle just gå på toaletten när Felicia började skrika. Jag hörde direkt att det var allvar så jag sprang ut och där står Felicia och hoppar dubelvikt och tar sig för halsen.

Hon fick fram att hon svalt en peng. Hon kräks en gång men ingen peng kommer upp.
Vi går in på toaletten och jag vet allvarligt talat inte vad jag ska göra. Får panik.
Ringer först sjukvårdsupplysningen men det tar sån tid så jag lägger på och ringer 112.
Felicia andas och det är det viktiga. Jag får veta att jag inte ska försöka tvinga upp den.

En ambulans skickas mot Slussfors. Vi kör emot den och möter den på en parkering.
Johannes och Felicia åker de resterande 3,5milen till Storuman i ambulans och sedan med helikopter till Umeå. Jag vänder om, packar, hämtar Rikard som blivit kvar hos mormor och morfar, och kör mot Umeå.

Efter klockan 22 på kvällen sövs Felicia och pengen tas ut ur matstrupen.

23.30 vaknar hon upp. Det första hon säger är:
"Öhm, jag skulle få en glass..."

Vår underbara lilla tjej!! Hon var så tapper och modig hela tiden på sjukhuset.

Nu längtar jag till vardagen, men bråk och skratt som avslöser varandra.

Är så tacksam till Gud som var med, och alla hans skyddsänglar som vakar över våra barn.
Tack gode Gud.

Semester och tvillingar

Vissa dagar alltså.
Idag är en "vissa dagar".

Jag avstyr bråk på bråk på bråk.
Jag är ett enda utropstecken som hela tiden skriker
Nej! Stanna! Sluta! Akta!

Två treåringar, som vill ha samma sak i samma sekund
som den andra har den.
Två treåringar som ska sitta på samma plats.
Två treåringar som grinar/skriker samtidigt.
Två treåringar som springer på vägen lite för nära mittstreckena.

Två treåring och semester... Det går inte alltid ihop.
Jag är arg, trött och hopplös.

De är det absolut finaste jag har,
men idag är en "vissa dagar"

Härliga sommardag

Idag skiner solen och det är såååå härligt!
Det blåser dessutom lite grann så det är precis lagom varmt!

Felicia gör smaskig chokladglass!

Rikard bygger legorobbotar.
"Titta mamma, jag kan schälv!!"

Felicia har kommit på att man kan skapa egna bilder med en penna, inte bara steck. Hon klipper sedan ut dem.

I lördags fyllde pappa år och mamma hade gjort sin fantastiskt goda smörgåstårta. MUMS!