Tandkrasch och falafel

Jag var så otroligt effektiv idag på jobbet.
Skrev lpp-er, planerade upp nästa tema inom SO.
Strukturerade och kände mig rätt nöjd.

Då ( varför vet man att det alltid kommer ett "Då" när allt går bra...?)
ringer min mobil. Det var från dagis. Felicia hade glömt bort att man
inte får springa på dagis, och kraschat in i ett element.
Läppen och ena framtanden blödde.

Körde hem från jobbet - 3 mil, hämtade dottern,
körde ner till tandläkaren - 7 mil bort.
Fick komma in direkt.
Felicia var såå duktig! Berättade sin ålder, gapade stort och bet på
röntgenkameran så tandläkaren kunde kolla så allt var bra.
Tanden var lite lös men förhoppningsvis växer den fast.

Vi fikade smaskiga glasswienerbröd och gick en sväng
på biblioteket. Åkte sedan till min farbror där vi återigen fikade. Härligt!

På vägen hem fick jag för mig:
"Ja kanske man skulle laga falafel och bjuda mamma och pappa!!"
Svängde in på byns affär och handlade indigrenserna som jag hittat
på kokaihop.se via min samsung galaxy II  :-)

Körde hem till mor och far och rörde ihop receptet, lite på måfå..
Persilja, kikärtor, salt, peppar, ett ägg, chili.
Stekte i olja och serverade med sallad.
Jag kan knappt skriva detta nu utan att må illa.
Det var inte dåligt när vi åt. Men nu..

Jag tål helt enkelt inte nyttig mat.
Jag får acceptera det..
Eller så har jag totalt chockat kroppen,
ja så kan det mycket väl vara.

Mycket väl..

Vattenbrist

Ikväll försvann allt vatten.
Nått har gått snett.

Det får en att fundera och reflektera över

vilka otroliga mängder vatten man använder!

Kaffe, disk, borsta tänderna, duschen, toaletten,

tvätta händerna, skölja, tvätta kläder, spola av bilen,

baka, laga mat osv...

Och förberedd är man ju aldrig när vattnet försvinner.

Det får en att fundera.

Kronisk stress

Sitter här och funderar över stress.
Föds endel stressad? Och föds endel oförmögna till att stressa?
Jag har hela mitt liv varit "rushig". Är man stressad då?

Jag sprang till bussen (en kvart innan jag egentligen
ens skulle börja fundera på att gå)
- andra gick 5 minuter efter bussen skulle ha gått, och hann med.
Jag pluggade flera veckor innan provet, nötte, förhörde och läste.
Andra tog det kvällen innan, och klarade provet ändå.
Jag har en gångtakt som enligt mig är rätt sansad.
Andra springer brevid och drar mig i väskan för att
hinna med.

Så hur är det där? Kan jag lugna ner mig?
Eller har jag blivit kroniskt stressad?
Nu är det så att jag är ganska tillfreds med mitt
"tillstånd. Men nog skulle jag vilja ta dagen lite som den
kommer ibland.

Men det är mycket man vill.
Jag skulle gärna vara en av de där duktiga som

helst väljer frukt istället för godis.

De som springer en runda istället för att sitta i soffan.

Eller varför inte de där som slår på nyheterna och

sen ser vädret istället för att kolla bloggar och status på fb.
Ja kanske skulle jag till och med vilja var av en bestämd åsikt

när det gäller politik eller miljö.

Men det är inte jag. 

Inte idag i allafall.

Men imorgon är en annan dag.

Ibland förvånar jag mig

Jag är ingen teknisk person.
Fråga min man, mina elever, ja vem som helst.
Jag är inte heller särskilt intresserad.
Tycker ofta det är för dyrt. Lägger hellre pengarna på

någon annan.

Därför är jag så förvånad över mig själv

att jag i morgon ska få hem en Samsung galaxy II.



Jag tror det är en sån här...
(bra koll man har)



Maken satt på blocket i går och så ploppade

en annons upp. En nästan helt ny mobil, olåst och

fin för en mindre summa.

"Ska jag ringa på den?"

"Ja gör det" svarade jag (måste ha varit halvt borta)

Vi var först och fick köpa den!

Så imorgon har jag en icke gammal, oskadad mobil utan repor,

samt med en batterilängd som håller mer än 2 timmar.

Känns som ett lyft :-)

Barns härliga tankar

Idag har vi varit på barnmöte i Storuman - Filladraget.
Superkul och svängit värre :-)

Sedan var vi bjudna på middag hos mormor och morfar.
Där blev det smaskiga älgbiffar med potatis och lingonsylt.

Jag och barnen passade på att bada.
Rikard tog upp en termometer som låg i vattnet.
" Åh, det är 15 meter", säger han förvånat
"Är det 15 meter?"svarar jag
"Ja a. 15 meter fisk!" 

Vad ska man säga? Matten lär inte bli nått problem...
:-)

Imorgon ny vecka!
Kör med en lång måndag, lika bra tycker jag.
Skola - Apt - skolrådsmöte,
är nog hemma vid 21
Härligt!

Siamesisk snögubbe

Idag när vi vaknade var marken täckt av ett härligt fluffigt vitt snötäcke.
Vi överraskades helt faktiskt!

Först bakade vi ett franskabröd med aprikoser.

Sen på med de nya superfina och varma overallerna,

och ut i snön. Barnen åkte i pulkorna, överlyckliga!

Vi gick till Daniel och Anna och lämnade lite bröd,

hämtade upp en älgstek och drog sedan till affären för

veckans obligatoriska kinderägg.

Sedan byggde vi en stor snögubbe, med två ansikten så att både

vi kan se den från vårt fönster, och de som går förbi på vägen.

Vi fick kanonfin hjälp av några grannar, så trevligt!!!

Nu har portersteken, de gratinerade morötterna samt
klyftpotatisen tagit slut. Även kaffetåren och mammas äppelkaka med vaniljsås.
Smakens!

Igår hade vi hemgrupp igen och denna gång läste vi Filipperbrevet. Otroligt bra brev!
Imorgon blir det barnmöte i Storuman, ser så fram emot det!
Hoppas även du haft en härlig lördag.

Något mör

I dag har jag åkt och kört 60 mil.
Jag och en kollega var i Skellefteå på dysleximässan.
Intressant och bra att påminna sig om sådant man läst om
under utbildningen.

Nu sover barnen (måste väcka maken)
Bilpåsen åker fram.
Bror och svägerskan är på ingående.

Jag trivs :-)